Idag är ingen bra dag men ändå inte som en dålig dag brukar vara utan idag har jag ont i ”hjärtat”. Det är trångt i stubben, allt började med att jag ville att mina stora barn skulle skifta rum för min mittemellan behöver det större rummet men min äldsta tyckte att då skulle han flytta. FLYTTA!!!! Min älskade prins som snart bott med sin mor i 18 år skulle flytta. Ja lugn nu varför skulle inte det vara okej tänker ni jo det är så här att han går i skolan på veckorna ett år kvar på gymnasiet och han arbetar på helgerna och jag har inte velat att han ska flytta förrän han har en inkomst så det inte skall falla tillbaka på mig. Men nu skulle han flytta till sin far som han ej bott med på 7år, hu hemska tanke. Men och andra sidan det är nog dags att dom får lära känna varann innan han flyttar till sitt eget MEN det gör ont min förstfödda min prins skall flytta. Fördelen är att nu får vi , jag o trollgubben ett eget sovrum och flickorna varsina men det är hemskt. Idag fråga min prins ; Mamma var skall jag sova om jag vill komma hem en kväll eller helg? Fy, usch!!!! Men, men livet går vidare jag vet men ändå känns det i hjärtat. Nu skall jag gå o lägga mig i hans rum o gråta en stund för imorgon packar han. Kram på er



fyyy hemska tanke. Min största tror han ska få flytta till hösten när han börjar gymnasiet… haha.. jomen drömma kan man ju alltid.
Usch va tiden bara försvinner, va tomt det måste kännas för dig nu när din ”lille” pöjk ska flytta..
*tröstar*
kram till dig
- Mamma var skall jag sova om jag vill komma hem en kväll eller helg?
- I en säng, min prins.
- Vilken säng då?
- OM du fick välja, vilken säng skulle du vilja att det var?
- Vet inte, huvudsaken jag kan komma hem nån gång då
och då, hänga i soffan med er och känna mig liten ibland.
-
Isch…det där svider. Vill knappt föreställa mig hur det känns. Varken för dig eller pojken. Jag känner inte till er familjekonstellation, men om barnen ar olika pappor är det extra känsligt.
Jag hade nog väntat med att fixa till sovrummet till er själva och lämnat det öppet till honom att använda ifall han flyttar tillbaka. Det känns annars som om du accepterat tanken på att han inte ingår i familjen längre. Har du det?
Nu är jag sträng, men jag tror killen känner sig undanskuffad, samtidigt som han hemskt gärna vill ha möjligheten att kunna återvända hem.